Panthère de Cartier x hey woman! | Editorial cartier panthere klocka

Panthère de Cartier x hey woman!

Tweet
Watch PANTHÈRE DE CARTIER by CARTIER, Sweater by ALEXACHUNg, JEANS SHORTS by levis (ALTERNATIVE: RE/DONE LEVIS SHORTS)

The Panthère de Cartier Watch is the Comeback of the year and delights us with its elegant and feminine design

In in the age of the smart watch, connected to an even smarter phone, re-launchin zjhnrdrh. relojes cartierg a classic with a single function – telling the time – is something I like. In this case, as a matter of fact, something I like a lot.

First I should mention that I’ve been going without one for years now. My beloved chronometer has been “on loan” to my mother since I decided I would only let closely fitted jewelry on my arm, if anything at all – it also looks cooler on her! For a short time, I fell for one of the watches mentioned above. But due to the constant stress with charging, the annoying blinking and alert sounds, and my unwillingness to always adjust the settings to the situation, we parted ways very quickly.

But then came the Panthère. The wild cat line is, in any case, the reason behind our whole team’s overt love of Cartier. And anyhow, we love the classics. You just have to love something as good and beautiful as this wonderful watch – the production and sale of which ceased, and which made it into a legend.

My choice fell immediately to the yellow gold version. And that fits to it exactly – after all, the watch became an icon in the flashy 80s. All the same, there’s a David Hamilton-esque pastel-toned, almost painted look used in the realization of this photo shoot. His sometimes controversial works were created in the 80s (and the late 70s). For me, his style symbolizes purity, naturalness, and harmony – which then also so perfectly fits this wonderful watch that nestles so finely up against the wrist.

WATCH PANTHÈRE DE CARTIER BY CARTIER, Sweater by ALEXACHUNG
WATCH PANTHÈRE DE CARTIER BY CARTIER, Top Prada Vintage (Alternative : top by CARMEN MARCH), JEANS SHORTS by levis (ALTERNATIVE: RE/DONE LEVIS SHORTS)
WATCH PANTHÈRE DE CARTIER BY CARTIER, Dress by PHILOSOPHY DI LORENZO SERAFINI, Rings Private
WATCH PANTHÈRE DE CARTIER BY CARTIER, TOP by PRADA VINTAGE (ALTERNATIVE : top by CARMEN MARCH), JEANS SHORTS by levis (ALTERNATIVE: RE/DONE LEVIS SHORTS)
WATCH PANTHÈRE DE CARTIER BY CARTIER, Rings private
WATCH PANTHÈRE DE CARTIER BY CARTIER, dress by PETER PILOTTO, rings private
WATCH PANTHÈRE DE CARTIER BY CARTIER, dress by PETER PILOTTO, rings private
PhOTOS: BENNY ROBINSON
ART direction: SSS WORLD CORP
LOCATION: THE STORE LONDON
Translation: Melissa Frost
— IN cooperation with CARTIER —

Born and raised in Munich/Germany, Veronika’s professional career has developed from being a model to a fashion editor, to online luxury retailing and most recently style editor of Harpers Bazaar Germany. She currently lives in Berlin where in the beginning of 2015 she started a company with Julia Knolle, the ex-editor at large of Vogue Digital.
Oh, and she loves pugs!


cartier panthere klocka

هوبلوت كبيرة الانفجار ارتفع الذهب
Hublot King Power
høj kvalitet replika ure
bedste replika ure site
ручная резка

Parfumistans blogg

An independent Swedish perfumeblog - En oberoende parfymblogg

Sidor

onsdag 28 februari 2007

Brit Red

Parfymsnobbarna må kalla det simpel smak men Brit Red är en av mina absoluta favoriter. Iallafall nu. Jag har tidigare beskrivit doften (i december vill jag minnas) för den som vill dyka djupare. Den lite syrliga rabarbertonen i toppnoterna kontrasterande till den brödigt, vaniljiga doft som framträder i mellan och basregistren är en hit.
I går kväll slog det mig att jag just nu dras mot varma trivseldofter typ Brit Red. En annan trevlig doft jag längtar efter är Anglomania, som liksom gårdagens Lalique Le Parfum, är skapad av Dominique Ropion. Kanske beror behovet av mjuka, omhändertagande "cosy" dofter på en förkylning som inte vill släppa taget i kombination med det grå trista vädret.
Nej, jag skulle inte kunna förmå mig att sätta på mig en krävande doft som tex Mitsouko dessa dagar. Den skulle garanterat dessutom slå över i tant eftersom hälsan inte är på topp. Upplagd av Parfumista kl. 13:39 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Burberry, Burberry Brit Red, Review-mini

måndag 26 februari 2007

Dagens Doft - Lalique Le Parfum

Det gråtrista vädret förtjänar en riktigt varm och mjuk trivseldoft. En sådan är just Dominique Ropions skapelse Lalique Le Parfum för Lalique 2005. Ropion har, som jag tidigare skrivit om, under senare år skapat bla Anglomania, Carnal Flower, Alien och lite längre tillbaka Safari och Amarige. Dominique Ropion tillhör helt enkelt en av toppnäsorna för närvarande.
LLP är en modern, blommig oriental med betoning på kryddighet och oriental. Den är mjuk, inte det minsta frän eller stickig och känns inte syntetisk fast den självklart är det. Det är en seriös och elegant damig (men inte tant) parfym. Om parfymsnobben ska tillåtas uttala sig så håller den sig en klass över andra trivselparfymer av masskaraktär som Brit Red. Den har faktiskt likheter med Brit Red, något av vanilj-rabarber känslan finns men uttryckt på ett mjukare och mer harmoniskt sätt.
LLP inleds med bergamott, rosépeppar, lagerblad och violer. I hjärtat följer en mycket mjuk kummin, heliotrope, rosor och jasmin. I basen är en krämig vanilj fint avstämd med en mjuk mysk. Patchouli, sandelträ och tonkaböna kompletterar.
LLP är förstås, med hänsyn till sitt ursprung, paketerad i en stilren tung,  flaska.  Upplagd av Parfumista kl. 13:05 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Lalique, Lalique Le Parfum, Review

söndag 25 februari 2007

Angenämt sällskap...

.....av Eau d´Hermès även denna snöiga söndag. Idag känner jag även kanel och kardemumma tydligare. Lite pepparkakskänsla. Upplagd av Parfumista kl. 15:09 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

lördag 24 februari 2007

Dagens Doft - Eau d'Hermès

I dag har jag en sådan där hypad doft som tillbedjes av parfymsprättar över hela världen: Eau d´Hermès, huset Hermès första doft.EdH skapades 1951 av den store Edmond Roudnistka (Femme, Diorissimo, Diorella, Le Parfum de Thérèse "postumt").
EdH är en unisexdoft men personligen tycker jag att den är mer feminin. EdH ger mig associationen av nystädat/nybäddat hotellrum i Frankrike. Vet ej varför, kanske har någon liknande doft funnits på något hotell där. Bland ingredienserna framträder på mig främst kummin. Det är en mycket fin, rund och mjuk kummin som känns äkta. Inte så där syntetisk som tex i Kingdom där den är tuff och rå. Den är tydligare och mer renodlad än Femmes kumminton. Citrustonen har en dragning åt den äldre, lite tyngre karaktären, som känns som inlagd citron.
I toppnoterna finns bergamott, citrusträ, lavendel, petitgrain, och salvia. I hjärtat följer sedan kardemumma,  coriander, kryddnejlika, kanel, geranium och jasmin. I basen kummin, labandum, björk- och cederträ, mossa, tonkaböna och vanilj.
Många och fint avvägda ingredienser. Diskretion och överhuvudtaget ingen skrikighet. Hållbarheten är inte så bra under dagen då det är en Eau. En pärla som kan bäras året runt. Eau d'Hermes
är som en champagne, ska alltid finnas på lut i kylen. Man vet aldrig när man behöver den. EdH är så självklar på något vis. Perfekt när man abslolut inte vet vilken doft som ska väljas för dagen. Upplagd av Parfumista kl. 11:49 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Eau d'Hermès, Hermès, kummin, Review

fredag 23 februari 2007

Tio i topplistor

Något som retar upp en parfumista som mig är de urfåninga tio i topp listorna över mest sålda dam respektive herrparfymer som finns i framförallt kedjornas butiker och på flygplatser/båtar.
De måste vara uttryck för två saker: 1) Konsumenternas låga mogenhetsgrad gällande dofter 2) Att de stora kedjorna inte har något intresse av att utveckla parfymmognaden ytterligare. Bätte att styra in massan på tio i topp pga självklarheten att stora inköp av färre produkter = lägre inköpspris och högre marginal.
Att så många är så osäkra att de måste ha en doft som luktar ungefär som alla andra är konstigt. Med doften finns möjligheten att uttrycka så mycket (sinnesstämning, matcha dagens outfit, situation  mm mm). Det verkar som om många bara ska "ha en doft" som "luktar fräscht". 
Undrar om omogenheten är en konsekvens av det "lutherska arvet". Länge ansågs det tex oseriöst att vara intresserad av stil och kläder. Generellt sett verkar personer som kommer från "sydligare breddgrader" vara mer doftintresserade. Kanske för att "lyx" och "flärd" varit en mer integrerad del i den katolska världen. Och århundradens vana med rökelse och oljor i liturgin. Upplagd av Parfumista kl. 12:37 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

onsdag 21 februari 2007

Dagens Doft - Divine Folie

Divine Folie 1933 års doft från Jean Patou, skapades av husnäsan mellan 1925-40 Henri Almeras. Divine är en lätt blommig men ändå torr oriental. Den påminner om doften av det mjuka skinnet i ett par glacèhandskar. Det är en varmt diskret doft som bara finns där. Den är mycket mjuk men ändå inte pudrig och det finns inte ett spår av kantighet, strävhet eller bitterhet. Även aldehyderna är lätta. En utsökt doft som det mesta av Patou. Divine har ett mycket passande namn, den är smått gudomlig. När jag bär den undrar jag hur jag någonsin ska kunna sätta på mig en skarp och dominerande modern doft igen. Men preferenserna skiftar snabbt!
Divine finns bara i sin vintage splashflaska. Tyvärr är den fina art deco flaskan omöjlig att hälla över ifrån. Jag förlorade många mililitrar när jag hällde över till en liten sprayflaska och tidningen jag hade under luktar nu gudomligt. Det är nog bara att ta risken för försämring och ta direkt ur flaskan framöver. Den har en sådan där elegant glaskork som det är meningen att man ska dutta på sig med.. Hellre det än att förlora flera mililitrar vid varje dekantering. 
Divine inleds med aldehyder, bergamott och neroli. Sedan följer nejlika, jasmin, ylang-ylang, iris och ros. I basen ambra, vanilj och läder.
För att samla ihop intrycken: Mycket fin, mjukt skinn och inte minsta tantig trots att den snart fyller 75 år !

En efterton som jag kände i tröjan dagen efter när jag tidigare använde Divine Folie är mjuk pepparkaka. Dessutom finns en ton som luktar kall ambra (hur konstigt det än låter). Den tonen känns som om den skulle kunna finnas i en modern parfym. Idag tar jag ett nytt varv med Divine. Kände tydligt den mjuka pepparkakan när jag lade på parfymen idag. Att jag inte tänkte på den i förrgår. Men som sagt allt beror på dosering, klimat, kroppsstatus om vilka noter som blir framträdande, alla fall i en mer "avancerad" parfym. Upplagd av Parfumista kl. 10:13 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Divine Folie, Jean Patou, Review

tisdag 20 februari 2007

Dagens Doft - Jean-Charles de Castelbajac

Idag befinner jag mig mitt i en kemifabrik. Det är ingen tvekan om att det finns få, om ens någon, naturlig ingrediens i Jean-Charles de Castelbajacs signaturdoft med samma namn från 2001. Det är en verklig trivseldoft, varm och solig. Det är högljudd oriental i en mycket modern tappning. Nyckelnoterna är mandel (heliotrope), vanilj och mysk.
Först doftar JCC björnklister och det är också modeskaparens intention. Doften ska återknyta till barndomen och JCdC har låtit fånga sådana doftminnen i parfymen. Sedan går JCC över i att lukta nytvättade lakan som hänger i solen, kombinerat med "kemiska" blommor. Doften sitter mycket bra och man får passa sig för överdosering, särskilt om man har minsta tendens till huvudvärk/illamående.
I toppnoterna finns mandel och cyklamen. Sedan följer liljekonvalj och apelsinblommor men den starka heliotropen och cyklamen finns kvar även här. I basen mysk, vanilj, patchouli och cederträ.
Som sagt en trivseldoft som jag blir glad av. Men det är samtidigt en udda doft som tar plats i rummet. Inget för den blyga violen!
Castelbajac luktar verkligen björnklister. Mixen av cyklamen och heliotrope tillsammans ger denna speciella effekt. Castelbajac påminner i stilen om Hypnotic Poison från Dior. HP är träigare där Castelbajac är mer vaniljig. Mandeln är tydligare i C. HP är en mer grovmejslad variant av dofttypen. Upplagd av Parfumista kl. 11:29 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: björnklister, cyklamen, Jean-Charles de Castelbajac, mandel, Review

måndag 19 februari 2007

Arpège

För så där en sex sju år sedan hade jag Lanvins klassiker Arpège. Tyvärr fick mannen mig att ge bort flaskan pga det för honom så typiska surret om många av klassikerna:" Luktar gott på flaskan men faller inte ut helt rätt på dig" och "kan slå över till tant".
Även om den inte ingick kemisk förening med min hud insåg jag redan igår att jag längtar efter den fina doftkompositionen. Jag kan känna den i min inre näsa, det skogigt mossiga och aldehydiskt rosiga. Så förfärligt kan den inte ha doftat för så hade den inte dykt upp så här igen. Upplagd av Parfumista kl. 13:56 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Arpège, Lanvin, Review-mini

Folkbildaren

Jag och mannen lite olika inrikting på doftsamlandet. Han strävar efter dofter som passar honom väldigt bra oavsett om de är nya eller klassiker, vanliga eller ovanliga, populära eller udda. Sådana som lägger sig ovanpå huden och som huden liksom aldrig tar till sig, blir inte långlivade. För honom är det viktigt att doften alltid understryker personligheten, passar situationen osv.
Jag kan däremot ha på mig dofter som inte smälter in på optimalt sätt. Detta för att jag tycker om att lukta mig igenom en komposition, för att doften är ett mästerverk osv. Jag tycker också att doften ska passa person och situation men kan jämka ganska mycket på kravet "passa på person" bara för att ha nöjet att lukta mig igenom doften.
Mannen kan fråga om jag vill gå runt och förknippas med "tant" eller "gubbe" bara för att det är någon klassisk, fin komposition. Han trampar här på en öm tå och jag fräser irriterat till svar att: "Det är bara för att du och omgivningen har otränade näsor som ni inte fattar" och "Folk får väl lära sig och inte fastna i trender och tio-i-topp". I dessa stunder ser jag mig som en folkbildare. Då kommer repliken som är svår att bemöta: "Men hur ska de kunna lära sig att uppskatta en fin doft om den inte faller rätt ut på dig och inte kommer till sin rätt". Vad ska man svara på det? Upplagd av Parfumista kl. 13:52 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

Begeistrad i Norell

Det här är väl som att svära i kyrkan men jag tycker mycket bättre om Norell än gårdagens Mitsouko. Icke namngiven näsa på doftfabriken Revlon segrar över parfymör-sedan-generationer(så tidigt som 1919), Jaques Guerlain. Oj så det kan bli. Upplagd av Parfumista kl. 10:29 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

Dagens Doft - Norell

Redan igår kväll visste jag att jag skulle ha Norell från 1968 idag. Jag befinner mig fortfarande i tanternas gränsland, Norell är en grön lite bitter blomdoft. Konstigt nog har mannen aldrig klagat på den utan tvärtom varit positiv.
Norell är en av de första dofterna som gavs ut som bar en designers namn. Norman Norell (Levinson) 1900-1972 var den första amerikanska designern som kunde tävla med fransk couture. Han designade enkla, stilrena plagg och han hade under flera decennier uppdrag för filmindustrin. Doften Norell har sedan Revlons tid sålts vidare och ägs nu av det tredje amerikanska doftföretaget. Norell reformulerades 1997, men med de gamla ingredienserna. Jag har bara luktat på den nyare versionen men vad jag förstår från doftens riktiga anhängare är den mycket snällare och mesigare än originalet. Antagligen har den rundas av för att bli mer säljbar.
Norell är ett exempel på dålig varumärkesvård då doften i hemlandet "sjunkit ned" till att bli en drugstoredoft. Med sin bakgrund och doft skulle en kunna vara något helt annat.
Så till själva doften: Jag får associationer till skärgårdskväll, vedeldad bastu med bad i havet. Doften inleds tvåligt men ganska snart slår det bittra galbanum gräset igenom, även om tvåligheten består. Jag känner återhållna blommor, främst nejlika. Doften är väldigt torr, absolut ingen våt fruktighet. Trots de naturassociationer jag får är doften formell och gör sig lika bra på kontoret. Den ger ett seriöst intryck, den är så långt ifrån något flickigt flams man kan komma.
Norell inleds med bergamott, gröna blad, örter, verbena och galbanum. Sedan följer en mjuk nejlika (den är tydligen tuffare i urversionen), olika sorters liljor, hyacint, ros, jasmin, ylang-ylang och heliotrope. I basen mysk, sandelträ, iris, myrra och vanilj. Som synes en komplex doft som även i sin (enligt parfymsnobbarna) nedtonade version, är en mycket trevlig bekantskap. Det är inte en dofttyp som skapas idag. Klart originell! Upplagd av Parfumista kl. 09:48 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Norell, Review

Vad är en tantdoft?

Ja, förutom Oscar från O de la Renta då. När jag tittar närmare på de dofter som mannen klassar som "tant" finns vissa gemensamma drag.
1. Doften har oftast minst femtio år på nacken. Vissa sjuttio- och åttiotalsdofter kvalar också in. Och självklart några senare kompositioner.
2. Doften tillhör företrädesvis kategorin tungt blommiga aldehyder, blommigt mossiga chypres eller tunga, kvävande orientaler. Även vissa gröna dvs ganska bittra blomdofter kvalar in.
3. Dofterna är tunga på sina typingredienser och de saknar den fräschhet som finns i nyare parfymer. Även tyngre dofter som tex orientaler är lättare idag. Det är också en större andel naturliga ingredienser i de äldre dofterna än i de nya. Jag lägger ingen värdering i detta. Bättre en helkemisk doft som sitter bra än en mer naturlig som försvinner snabbt.
4. Typiska ingredienser är tunga blommor som nejlika och ros "på väg attt vissna", tung jasmin, iris, konvalj och fresia. Aldehyder, ekmossa, galbanum, läder, civet och ambra är också typiska.
Sedan kan man undra hur sinnebilden "tant" uppstår kring en doft? Är det pga att man känt dofttypen på farmorsgenerationen och därför etiketterar doften "tant". Kommer alltså dagens fräscha, fruktiga dofter att etiketteras "tant" om femtio år? Och dagens "tantdofter" framstå som något nytt och ungt? Jag tror att det till stor del ligger i den luktandes inlärda, inlärda mentala föreställningar. Jämför med hur namn måste hoppa över två generationer innan de blir moderna igen. Upplagd av Parfumista kl. 08:37 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

Epilog-Mitsouko

Gårdagens lägre dosering av Mitsouko var ett steg i rätt riktning (fler steg är i och för sig svåra att ta). Mannen klagade inte direkt. Han tyckte att mycket av doften försvunnit men att han kände främst kryddor men också persika/plommon. "Det är en sådan där doft som skulle kunna slå över till tant" var en annan kommentar. Summa sumarum ingen direkt sågning i alla fall. Upplagd av Parfumista kl. 08:16 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

söndag 18 februari 2007

Dagens Doft - Mitsi

Idag tänkte jag "genomlida" en dag med Mitsouko (recension 28/11 2006). Fast jag lider inte, kanske bara omgivningen. Jag tycker faktiskt att den luktar gott även om den inte är någon toppdoft på just mig. Den är så mångfacetterad att jag varje gång upptäcker nya inslag. Idag känner jag mycket kryddor, nejlika och persika. Har satt på mindre idag och den slår ut på ett annat sätt än förra gången. Det finns en lätt ton av nagellack!!
Får se när mannen kommer hem om det blir hans alltför vanliga kommentar om vintageparfymer: "Luktar "tjej"-träff på Svalnäs" Upplagd av Parfumista kl. 11:50 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Chypre, Guerlain, Mitsouko, Review-mini

lördag 17 februari 2007

Dagens Doft - Eau Pure

Idag när det är så vårvintrigt och ljust så kände jag för en lättare doft. Det blev en marin doft Carons Eau Pure från 1996. Som vanligt när det gäller något tillblandat i Carons lab så är det en bra doft. Den känns verkligt naturlig, känns som hav med lite tvål i. Den är inte så lätt som många marina dofter utan sitter bra under dagen med sin myskbas. Eau Pure är en unisexdoft, men jag betecknar den som mer feminin än tex herrvarianten av Cool Water men mer maskulin än L´Eau de Issey. Jag har testat Eau Pure sommartid vid havet på stranden och faktum är att den utvecklar en extra dimension i den salta havsluften.
Eau Pure inledas med  rosenvatten, coriander, bambu, persika. I mellanregistret geranium, jasmin, pioner, fresia, trä. I basen mysk, sandel- och cederträ.
En hållbar, osöt marin doft med lite sälta. Den känns inte konstgjord som tex Escape.

PS Flera timmar senare Kan meddelas att Eau Pure fortfarande håller ställningarna.Har inte fragmenterats och halvt försvunnit. Nu i basregistret är den fullt klart mer maskulin än i topp- och mellanregistren. Marin känsla rakt igenom. Upplagd av Parfumista kl. 16:56 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Caron, Eau Pure, Review

fredag 16 februari 2007

Dagens Doft - Rococo

Har jag hittills behandlat lite styvmoderligt, konstigt nog. Joops Rococo från 1999 tillhör väl inte mästerverken i parfymhistorien (pass upp där stack doftsnobben fram sitt fula tryne), men det är en trivsam doft. Det är en doft som många kan tycka om och den påminner om en annan av mina trivseldofter, Trussardis Phyton. Där Phyton har en chokladton har Rococo istället den gasiga, pepparnot som varit vanlig under första hälften av noll-talet. Pepprigheten  ( i denna form) började dyka upp under andra halvan av nittiotalet. Sonia Rykiels Le Parfum även den en doft som jag omvärderat, är en tidig representant för denna typ av lättkryddad trä oriental.
Rococo är en så pass lätt och spritsigt fruktig oriental att den kan användas äveb sommartid (med den vanliga reservationen: Inte stekheta dagar). Spegelsalen i Postdamer palatset Sans-Souci utanför Berlin har inspirerat den tyske modeskaparen Wolfgang Joop till doften och flaskans kurviga former och parfymens namn i spegelskrift. Joop gör en del trevliga dofter ska medges.
Rococo inleds fruktigt-spritsigt med bergamott, mandarin, kryddor och ananas. Sedan följer mellanregistret med ingefära, ros, ylang-ylang, jasmin, magnolia och helitrope. Klassisk orientalisk bas med sandel- och cederträ, vanilj och mysk.
Sammanfattningsvis en doft som ger soliga asociationer och som jag blir glad av. Upplagd av Parfumista kl. 14:52 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Joop, Review, Rococo

torsdag 15 februari 2007

Dagens Doft - Alchimie

...och gårdagens. Det var så länge sedan jag hade nöjet att bära Rochas fruktiga blom-oriental Alchimie att jag beslutade att tillämpa tvådagarsprincipen.  Alchmie är en skapelse av den för Parfumistans läsare numera rätt välkända näsan Jacques Cavallier (tex Stella, Cinema, M7, L´Eau de Issey, Nu). Alchimie är inte alls så känd som tex Absolu (även den av JC).
Alchimie är även den en tonka-doft. Den luktar frukt och tobak, jag känner inte så mycket av blommorna. Jämfört med Lolita Lempicka är Alchimie lättare och fräschare, annars har de en del likheter, särsklit då tonkabönan i basen. Alchimie är ingen "svår" snobbdoft utan rätt okomplicerad och en riktig trivseldoft en gråmulen dag som denna. Den går också, sin orientaliska bas till trots, att använda sommartid, fast så klart inte när det är som varmast. Alchimie sitter rätt bra under dagen, bättre än Lempickan.
Alchimie inleder med citrus och frukt grapefrukt, bergamott och svartvinbärsblad. I mellanregistret jasmin, acacia, persika, liljekonvalj, ros och heliotrope. I basen tonkaböna, vanilj, sandelträ och mysk.
Som alla Rochas dofter är Alchimie mycket välgjord. Jag uppskattar mycket detta hus parfymer på både dam och herrsidan. Upplagd av Parfumista kl. 12:04 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Alchimie, Review, Rochas

tisdag 13 februari 2007

Dagens Doft - By (2)

Repriser både igår Lolita Lempicka och By från D&G idag. När det gäller By står jag fast vid min reccension 18/12 2006. Idag har jag tyvärr gjort misstaget att applicera för mycket pga att den trots sin styrka, ändå inte sitter fullt hela dagen. Det blev minst sagt lite för mycket och det är bara tur att jag inte har någon antydan till huvudvärk för då hade den brakat loss.
By är en ettrig, påträngande doft. Bättre att den inte sitter helt bra till kvällen än att på gränsen till stinka som jag gör nu! Upplagd av Parfumista kl. 11:34 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: By, Dolce and Gabbana, Review-mini

söndag 11 februari 2007

Marinerade blommor

...luktar Shocking som jag använder en dag till idag. Det känns som  om tungt doftande rosor, narcisser, nejlikor har marinerats och sedan ligger inlagda i en lag. Jag tycker att doften är lite spännande men det tycker INTE mannen. Hans reaktion var "De luktar som pensionärernas förfest. Som om ett gäng glada pensionärer ska ut och slå sig lösa". "Är det med en sådan typ av doft du vill förknippas?".
Jag ser det inte som om att jag ska "förknippas" med doften om jag har den någon gång, väldigt sällan. Jag tycker det är kul att prova ovanliga dofter men tyvärr utstrålar de inte alltid rätt image. Det är en smäll jag får ta i botaniserandet i dofternas rike. Det tråkiga är förstås om jag just en dag då jag har en doft som inte passar så bra, träffar en person som jag inte träffar särskilt ofta. Den personen kan så klart få för sig att det är någon slags signaturdoft.
Sedan kan man ju ställa sig frågan om det bara för att det är en äldre dofttyp, ringer en klocka = pensionär hos vissa. Alltså att man inte kan ställa sig neutral och ta in själva doften bara för att man färgas av en viss föreställning. Upplagd av Parfumista kl. 16:06 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande, Shocking

lördag 10 februari 2007

Dagens Doft - Shocking

Idag provar jag  Elsa Schiaparellis Shocking från 1937, skapad av Jean Carles. Som jag skrev igår så tror jag att detta är föregångaren  till Westwoods Boudoir, som förresten klarade sig långt in på småtimmarna utan att fragmenteras.
Tänkte i morse att tyvärr blir jag väl besviken om jag tar Shocking och får gå hela dagen och längta efter en annan doft. Så har det blivit tidigare, jag har tröttnat ganska direkt.  Så blev det inte idag. Jag satt på ganska mycket trots att det är en Edp och nu framstår doften i en helt annan dager. Troligen behöver den en rejäl dos för att komma till sin rätt. Tidigare när jag tagit en mindre dos har den fragmenterats ganska snabbt.
Shocking var lite skandalomsusad på sin tid. Flaskan består av en kvinnotorso som en provdocka.J P Gaultier har kopierat den nästan rakt av för flera av sina dofter. Flaskan sägs vara inspirerad av Mae Wests kurviga former och är modellerad efter hennes provdocka.
Det råder delade meningar om vilken kategori Shocking tillhör. En klassning är orinetal. Visst har den orientaliska, ambrerande inslag men den är inte en typisk varm, vaniljig oriental. En annan klassning är blommig chypre, men det kan jag inte hålla med om. Visserligen finns ett blomackord i mellanregistret, men någon ekmossa är inte tydlig i basen. Själv tycker jag att Shocking är en typisk blommig oriental i den ambrerade stilen. Det känns som om blommorna är inlagda, konserverade. Det är inte lätta och spritsiga sommarblommor.
Shocking inleds med bergamott, aldehyder, hallon och aretmesia. I mellanregistret ros, nejlika, honung och narciss. I basen civet, patchouli, vanilj och vetvier.
Blir spännande att följa Shockings utveckling under dagen för att se om det är den nya doseringen som gör det. Vädret kan också inverka. Kallt väder är gynsamt för den här typen av varma, tunga parfymer. Upplagd av Parfumista kl. 10:41 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Elsa Schirapielli, Review, Shocking

fredag 9 februari 2007

Dagens doft - Boudoir

Med dagens gråkalla väder var en varm doft ett måste. Dock var jag inte helt säker på vad. Striden stod mellan Bal à Versailles herrdoften JHL och Boudoir. De slutade med den sistnämnda, Vivianne Westwoods blom-oriental från 1998, skapad av Martin Gras.
Boudoir är sannerligen rätt namn på parfymen. Det är precis den association doften ger. Det är blommor i kryddor, trä och animaliska noter. Den är i samma kryddiga och ambrerande genre som tex Parfum Sacré. Trots känslan av tidigt nittonhundratal har Boudoir ändå en modern touch så det är absolut ingen "tantvarning" om man nu är rädd för det. Jag tror att Boudoir är inspirerad av Schiaparellis trettiotals kultdoft Shocking. Bla rosen har en liknande framtoning. Shocking är tyngre på de animaliska inslagen och man får vara mycket försiktig så att man tar rätt mängd, annars kan S slå över mot "tant".
I Boudoir introduceras Vivianne Westwoods lilla vita favoritblomma, viburnum, en blomma som också kommer igen i Westwoods senare doft Libertine (recenserad i november eller början av december. Boudoir inleds med bergamott, hyacint, aldehyder och apelsinblomma (som är så typisk i blom-orientaler). I basen viburnum, ros, jasmin, narciss, nejlika, kardemumma, kanel och koriander. I basen patchouli, vanilj, civet, viol och sandelträ.
En komposition med ingredienser värdiga en äldre parfym men ändå har Boudoir en modern touch. Toppendoft kalla och grå vinterdagar. Hållbarheten är bra under dagen. Detta förutsatt att man inte är för försiktig i appliceringen trots att doften luktar starkt från början.

PS:
Känner en svag, mjuk kumminton i Boudoir också. Antingen är det övriga kryddor som mixat får den tonen eller också finns kumminen faktiskt med. Med den digra ingredienslistan so doften har är det senare troligt. Lustigt att jag inte tidigare upptäkt just denna ton. Återigen magiken i parfymens underbara värld! Det går bara inte att tröttna. Ju mer man fördjupar sig, ju mer finns att upptäcka. Upplagd av Parfumista kl. 11:33 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Boudoir, Review, Vivienne Westwood

torsdag 8 februari 2007

Dagens doft - Hypnotic Poison

Idag har jag valt en bra vintrig doft som överlevt i massmarknadssegmentet. Diors Hypnotic Poison från 1998 kreerad av Annick Menardo som också är näsan bakom bla Bvlgari Black och Lolita Lempicka.
HP tllhör de träiga orientalerna och kan sorteras in bland nittiotalsgourmanderna även om den inte är en utpräglad sådan. HP tar plats och sitter hela dagen trots att det är en Edt. Den ger mig associationer till en stor päls. Kan känna några maskulina ackord också. Den kan nog passa på rätt manlig hudtyp.
I toppnoterna finns kummin och bittermandel. Själv känner jag inte just någon kummin utan en massa mandel (heliotrope). I hjärtat jasmin och mossa. I basen jacaranda trä, mysk och vanilj.
En trevlig vinterdoft som sitter! Upplagd av Parfumista kl. 11:06 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Hypnotic Poison, mandel, Review

Retarderat?

När jag läser mitt sista inlägg från igår, skymtar en viss värdering av massmarknads-/"enkla" dofter fram. Verkar som jag halkat tillbaks ett steg i den parfymliga utvecklingstrappan. Trodde nog att jag nått längre än så. Att jag faktsikt nått den nivån att jag kan uppskatta och tycka om en doft oavsett utbredning, märke, "svårighetsgrad", nisching, näsa etc.
Jämför liknelsen med musik som jag gjorde för att antal dagar sedan. Man går från att uppskatta Mozart till Schönberg men man slutar inte att uppskatta Mozart bara för att man tagit till sig "svår" musik. Istället uppskattar man dem båda, och det som finns däremellan. Vad som man känner för en viss dag/ett visst tillfälle, beror på en massa omständigheter runtom.
Att jag kom till insikt idag visar att det bara var ett tillfälligt steg bakåt. Jag vill inte hamna i det ängsliga steget där det gäller att ha så udda och ovanliga dofter som möjligt. Detta (förutom det primära att upptäcka nya dofter) av någon slags rädsla att inte vara rätt. Rätt = tillräckligt ovanlig och hemska tanke, rädd att vara main stream med en doft från Top-ten listan.
Faktum är att de stora näsorna ligger bakom en hel del av massdofterna. Och i vissa fall blir det tom bättre när de tar vissa kommersiella hänsyn. Fast de tar ju kommersiella hänsyn när de designar sina nischdofter "fritt" för små nischaktörer eller i eget namn. Här säljer man dyrt och smalt till gruppen doftsnobbar som är ängsliga att inte vara tillräckligt ovanliga. Ett exempel: Jag har långt ifrån luktat på allt av Serge Lutens. Men jag måste säga att den kommersiellt skapade Feminité du Bois för Shiseido (finns att köpa på både NK och Åhlens) är bland det bättre han har gjort. Klart bättre än en del han prånglat ut i eget namn.
Den smarta selekterar alltså ut stornäsornas dofter i det breda segmentet, lägger sig i vänteläge och slår till när massan rusar på nya dofter och priset tom kan ha sjunkit. Upplagd av Parfumista kl. 09:20 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

onsdag 7 februari 2007

Varför passar...

..man (=jag) så bra i en massmarknads-, kommersiell-, generisk färsch blommig doft som dagens Remember Me. När jag så gärna vill passa i "svåra" ovanliga chypres- och aldehyder! Fast några av dem passar ju som tur är. Men träffsäkerheten är trots allt större i det "breda" segmentet. Upplagd av Parfumista kl. 16:47 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

Dagens doft - Rember Me

Har kapitulerat för Fifi Förgätmigej idag. Det är den fräscha blomdoften från Dior, Remember Me som gäller idag, trots sträng vinterkyla. Det är egentligen en typisk vår/sommardoft men den fungerar även vintertid, iallafall i soligt väder. När Remember Me kom 2000 var det en limitid edition men den blev så pass populär att den verkar tillverkas fortfarande.
Remember Me inleds med bergamott, förgätmigej och hyacint. I mellanregistret finns en ganska tydlig mimosa, jasmin, hagtorn, viol och liljekonvalj. I basen trä och lite pudrig irisrot.
Mimosan ger vissa associationer till Guerlains Champs Elyssées, men CE är en mer ren mimosadoft. Remember Me är en väldigt användbar doft såväl till jobb som casual. Den sitter också bra under dagen. Sedan råkar Diors doftbas passa min hudtyp väldigt bra, så det gör förstås det lilla extra. Upplagd av Parfumista kl. 12:25 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Dior, förgätmigej, Remember Me, Review

Ytligheter

Kom att tänka på: Vad är det som är så fascinerande med sk ytligheter som parfym, kläder, smycken, stil osv?
Sedan tidernas begynnelse har folk pyntat sig med smycken och parfym. Man har hittat (fortfarande) väldoftande oljor i de egyptiska gravarna. Två tusen års hållbarhet i mörk och sval förvaring!! Det säger något om relevansen i parfymindustrins hållbarhetsangivelser på 1-3 år!
Att pynta sig är att uttrycka sin personlighet och sinnesstämning för dagen/stunden. Att vara intresserad av de sk ytligheterna är också att vara intresserad av ett gott hantverk och design.
Slutsatsen är att det inte är ytligt att vara intresserad av parfym, stil mm. Det är ett intresse som människan haft med sig sedan urtiden och det är följaktligen närapå en nödvändighet, ett basalt behov. Det är minst lika ytligt att vara intresserad av matlagning, konst och liknande.
Dessutom är nog förnekandet av stil etc en kvarleva från den lutherska, kärva traditionen i Sverige. Se på de katolska länderna. Där är det andra takter! Upplagd av Parfumista kl. 12:06 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfym, Stil

VdN noch einmal

Kan inte låta bli att ösa beröm över Vol de Nuit. I går kväll luktade jag på en jumper som jag haft tillsammans med VdN i förrgår. På plagget hade doften utvecklats ytterligare. Den var liksom klarare och torrare samt att en viss blommighet trädde fram. Dofternas värld bjuder på ständiga överraskningar. Upplagd av Parfumista kl. 10:57 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

tisdag 6 februari 2007

Dagens doft - Rouge Hermès

Hermès Rouge från 2000 är en doft som har sin grund i åttiotalsdoften Parfum d´Hermès. Rouge är en ambrerande, lite kryddig, blom-oriental i samma genre som Parfum Sacre som jag recenserade för att tag sedan. Jag får associationer till marsipan av doften, men inte på ett sötsliskigt sätt. Snarare mandelmassa. Den har också lite mystisk rökelsekaraktär men inte lika mycket som P S. Det är en elegant och lite gammalmodig doft som varar hela dagen. Passar för höst och vinter, inte lika lyckad på sommaren. Den sitter bra hela dagen.
Rouge inleds tungt med bla ylang-ylang och ros, dvs ingredienser som normalt finns i mellanregistret. Sedan följer vanilj, ceder- och sandelträ dvs noter som normalt ligger i basen samt rosor och gröna blad. I basen mycket myrra, russin, kryddor och labandum cistus som ger en örtigt ambrerande ton. Upplagd av Parfumista kl. 15:22 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Hermès, Parfum d´Hermès, Parfum Sacre, Review, Rouge Hermès

måndag 5 februari 2007

Fifi Förgätmigej

Har fått ledmotivet till "Fifi Förgätmigej" från Bolibompa på hjärnan. Självklart ger melodin/programmet också doftinspiration. Kommer säkert att ha Diors förgätmigej/konvaljdoft  Remember Me innan veckans slut.  Upplagd av Parfumista kl. 20:45 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

Guerlain

Kände när jag vaknade i morse att jag måste ha en klassisk Guerlain. Först var jag inne på Mitsouko men eftersom de är svår för min hudtyp och efter alla förvirrade intryck som Infini skapat i helgen, så valde jag den "säkra" Vol de Nuit.
Det är verkligen subtilt det här med dofterna. Och spännande, jag vet aldrig vad det slutar med. Utom vissa dagar då det redan kvällen innan finns en kraftig dragning till en doft. Denna doft visar sig ofta vara Angel. Så det är väl ett patchoulibehov som gör sig påmint titt som tätt. Upplagd av Parfumista kl. 12:34 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

Can´t stop sniffing...

... Vol de Nuit. Näsan dras hela tiden till armvecket där doften mognar allteftersom timmarna går. Det enda som kan kritiseras är styrkan, den är rätt svag (i och för sig en Edt) så egentligen måste man dra på mer om den ska hålla ordentligt dagen ut. Upplagd av Parfumista kl. 12:27 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

Dagens doft - Vol de Nuit

Jag sväääävar, högt i det blå, eller snarare grå, när jag tittar ut genom fönstret. Fast egentligen skulle jag sväva i mörker för jag är idag iförd Vol de Nuit (nattflygning), Jaques Guerlains skapelse från 1933. VdN är en hyllning till de kvinnliga flygpioniärer som gjorde allt från rekordförsök till "vardagliga" postflygningar under sent tjugotal och tidigt trettiotal. Även Carons  Ernest Daltroff hyllade dessa amazoner redan 1929 med sin En Avion.
VdN startar ganska likt  Shalimar även den en skapelse av JG. VdN är dock mindre söt, är lättare på vaniljnoten och jag känner ingen tydlig ambraton. VdN är en av få orientaler som jag kan tänka mig att bära i varmt väder på sommaren, dock inte stekhett. Den är ganska lätt med en klart träig ton, och den är också klassificerad som en träig oriental. Om Shalimar är mer rå och djurisk, en boudoirdoft, så är VdN förfinad och sofistikerad. VdN kan lätt ta plats i vilket styrelserum som helst. Möjligen kan den även bäras av en man, med rätt hudtyp.
VdN inleds med citron, mandarin,apelsin, apelsinblomma och bergamott. I hjärtat finns gröna blad, galbanum, narciss och aldehyder. I basen finns vanilj,trä, mysk, viol, sandelträ, ekmossa och kryddor.
Ännu ett konstverk, en högkvalitativ doftblandning som sällan sätts samman i dagens genomkommersialiserade, ängsliga, parfymvärld! Upplagd av Parfumista kl. 10:40 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Caron, En Avion, Guerlain, Review, Shalimar, Vol de Nuit

Doftbeskrivningar

Det är lustigt hur samma parfyms komposition kan skilja sig i olika beskrivningar. Det finns till och med de som knappt har en ingrediens gemensam. Då är det bara till att lita på sin egen näsa. Man får heller inte ta ens överensstämmande beskrivningar för hela sanningen. De måste användas kritiskt och kompletteras med vad den egna näsan urskiljer för noter.  Upplagd av Parfumista kl. 08:04 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymråd

söndag 4 februari 2007

Dagens doft - Infini

Är nu inne på andra dygnet med Infini från Caron. Doften skapades av husets grundare Ernest Daltroff 1912 och moderniserades 1970.
Infini gör mig "confused". Den är klassad som en aldehydisk blomparfym men det känns inte helt givet. Den påminner i starten en del om Etros Palais Jamais som är en trä/the doft. Någonstans mellan hjärt- och basnoter påminner den också om Lauders gröna Aliage. Infini tillhör en dofttyp som få bär idag och jag tror att den som är förtjust i dagens moderna parfymer kan ha svårt för Infini. Den har en viss gammalmodig touch men den luktar inte "tant". Precis som med alla Caroner så är Infini sin egen. Alla dofterna har en personlig karaktär, de apar inte efter en tidigare säljframgång utan man tänker nytt med varje doft.
Infini inleds maskulint och jag får associationer till lägereld i skogen vid ruggigt gråväder. Den börjar rökigt och träigt. Sedan följer ett hjärta med blommor som håller på att vissna. Det är en tung blomdoft som inte blommar ut utan det känns som blommorna är på väg att börja ruttna. Låter inget vidare men det luktar absolut inte illa. Lite senare börjar den lukta lite sött grönt, ett stänk av marsipan. Allt ligger på en träig botten och aldehyderna känns igenom hela doften men som sagt inte på ett "tantigt" sätt.
I toppen har Infini aldehyder, persika, coriander, neroli och bergamott. I basen ros, jasmin, ylang-ylang, viol, liljekonvalj och nejlika. Jag känner också lite hyacint. I basen sandelträ, civet, mysk, vetvier och tonkaböna. Upplagd av Parfumista kl. 11:14 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: aldehyd, Caron, Infini, Review

fredag 2 februari 2007

Dofttrend

Såg någonstans att chypres är på gång igen. Men åt det mer moderna, fruktiga, bubbliga hållet som Miss Dior Cherie. Inget fel på den doften men när blir de tyngre blommiga chypreklassikerna à la mode? Som härliga Y som jag sitter och sniffar på just nu!  Upplagd av Parfumista kl. 13:25 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

Parfym är som musik

Parfym är som musik i många aspekter. I sin sammansättning där parfymen som helhet går i dur eller moll (lättare eller tyngre). Sedan alla noter och toner som ingredienserna utgör. Hur deras interaktion skapar sinnesstämningar.
Även när det gäller näsans utveckling  och dess mottaglighet för olika dofttyper utveckas på samma sätt som för musiken. Från den lättare Mozart (fräschhet och lätta blommor) till den komplicerade och stundtals enerverande Schönberg (udda krydd-, läder- och chyprekompositioner). Upplagd av Parfumista kl. 13:07 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Parfymfilosoferande

Dagens doft - Y

Behövde bara titta ut idag för att konstatera:Chypreväder! Grått, slaskigt och några plusgrader. Perfekta förhållanden för en chypre med andra ord. Redan i går kväll ska erkännas, hade jag fingrat lite på YSL:s första doft Y från 1964. I morse vacklade jag lite och funderade lite på att ta det givna alternativet till Y, Miss Dior. Men det var nog mest för sakens skull, det gick inte att motstå Y.
Y tillhör, liksom Miss Dior, gruppen gröna chypres. Y är mer råbarkad och sträv än Miss D, som är lite blommigare, pudrigare och lädrigare. Y har också mer fruktiga inslag. Båda bärs också av vissa avantgardistiska herrar då de har en viss maskulin touch.
Y inleds med gröna blad, persika, aldehyder, gardenia och kaprifol. I mellanregistret följer det klassiska chypre-mellannotsackordet jasmin, ros, ylang-ylang samt viol, tuberose och hyacint. I basen självklart ekmossa samt ambra, civet, sandelträ, patchouli, vetvier, benzoin och styraxkådor. Alltså en mångfald i doftkompositionen som få dofter lyckas uppnås i dag.
Y är en användbar doft som går både till casual och kontoret. Det är ingen liten mesig blomdoft utan den tar plats och kräver sin dam. Bra doft vid tex förhandlingar. Upplagd av Parfumista kl. 11:53 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Chypre, Gröna dofter, Miss Dior, Review, Y

torsdag 1 februari 2007

Dagens doft - Madness

Det blir en dag med Madness från Chopard. Jag gillar de bäriga toppnoterna och blyertspennatonen skarpt. Recenserad någon gång i november för den som vill veta mer.
Härlig doft som tyvärr hamnade lite i bakvattnet när den lanserades 2001. Annonskampanjen innhöll bilder av Twin towers, 9/11 kom, och då förstår ju alla vad som hände med annonskampanjen.
Att det är Christine Nagel som skapat Madness förstår man då den har många likheter med en annan "blyertspennadoft" kreerad av henne; Fendis Theorema. Upplagd av Parfumista kl. 10:09 0 kommentarer Skicka med e-post BlogThis! Dela på Twitter Dela på Facebook Dela på Pinterest Etiketter: Chopard, Madness, Review-mini Senare inlägg Äldre inlägg Startsida Prenumerera på: Inlägg (Atom)

Search this blog

Twitter

Snapshots from my perfumed everyday (in english) https://twitter.com/parfumistan

Subscribe

Inlägg

[x] Новая рубрика "Звезды и их питомцы" Обратная связьПортал о домашних животных Связаться по ICQ

Все о ваших домашних питомцах. All4pet.ru

Кошки

Собаки

Грызуны

Птицы

Аквариум

Террариум

Зоосеть


Новости | Объявления | Звездные питомцы | Адреса : Клиники, ветлечебницы | Гостиницы и приюты | Клубы, центры | Зоомагазины | Питомники | На карте | Развлечения : Фотогалереи | Анекдоты | Открытки | Каталог зоосайтов | Наши пользователи : Фотогалереи | Публикации | ПитомцыГлавная → Породы собак  →  Альпийский Таксообразный Бракк

Каталог породе собак

АЛЬПИЙСКИЙ ТАКСООБРАЗНЫЙ БРАКК (охотничьи собаки)

вернуться в каталог

АЛЬПИЙСКИЙ ТАКСООБРАЗНЫЙ БРАКК (Alpine Dacshbracke, нем. Alpenlandischer Dachsbracke), порода охотничьих гончих собак.

Порода выведена в Австрии в середине 19 века для охоты и преследования оленя, кролика, лисицы в высокогорных условиях. Эта многопрофильная порода сложилась на основе местных таксообразных гончих. Альпийский таксообразный бракк — коренастая, крепко сбитая гончая с укороченными, но не искривленными конечностями. Высота в холке 33-43 см, вес 15-18 кг. Голова среднего размера с широким черепом. Глаза овальные, взгляд умный. Мочка носа черная. Уши средней длины, висячие. Шерсть плотная, густая, грубоватая. Окрас рыжеватый (олений окрас), черно-подпалый и красный с зачернением на концах волос. Белые отметины нежелательны, шоколадный, черный или серо-голубоватый окрас — дисквалифицирующие признаки.

Альпийский таксообразный бракк одаренная, умная, послушная собака, которая никогда не была просто домашней, ее держали только настоящие охотники. Австрийские охотники высоко ценят смышленость и профессионализм альпийского таксообразного бракка. Шерстный покров хорошо защищает собаку в любую погоду, не требует особого ухода.

Оцените статью:(4,33)

Еще фотографии собак "альпийский таксообразный бракк"


АЛЬПИЙСКИЙ ТАКСООБРАЗНЫЙ БРАКК

(Кликните на фото для просмотра увеличеного изображения)

АЛЬПИЙСКИЙ ТАКСООБРАЗНЫЙ БРАКК


Комментарии